När en deponi ska tätas är det mycket som måste stämma. Materialet ska ha rätt egenskaper, utläggningen ska ske korrekt och den färdiga konstruktionen ska uppfylla de krav som deponeringsförordningen ställer. Capsulit tar ansvar för hela den kedjan. Vi kommer ut på plats, blandar materialet efter ert projekts förutsättningar, lägger ut det och verifierar att rätt hydraulisk konduktivitet uppnås genom mätning av packningsgraden. Redan innan projektstart utför vi ett hydrauliskt konduktivitetstest med det specifika stenmjöl som ska användas, för att fastställa vilken konduktivitet materialet ger vid en viss packningsgrad. Efter utläggning och packning verifierar vi sedan att rätt konduktivitet uppnåtts.

Dessutom arbetar vi med tätning av slutdeponier för både icke farligt avfall och farligt avfall. Oavsett deponityp använder vi samma högkvalitativa nordiska bentonit och samma beprövade arbetsmetodik.

Vad är en geologisk barriär och varför behövs den?

En geologisk barriär är det tätskikt som hindrar lakvatten från att tränga igenom deponin och nå grundvattnet eller omgivande mark. Enligt deponeringsförordningen ska en deponi för icke farligt avfall ha en barriär som är minst 0,5 meter tjock, och den ska ge ett skydd motsvarande effekten av 1 meter material med en hydraulisk konduktivitet på högst 1 × 10⁻⁹ m/s. För deponier som hanterar farligt avfall är kraven strängare: enligt 20 § deponeringsförordningen (2001:512) ska barriären ge ett skydd likvärdigt med 5 meter material vid en hydraulisk konduktivitet på högst 1 × 10⁻⁹ m/s, jämfört med 1 meter för icke farligt avfall. Bygger man ett 0,5 meter tjockt lager, vilket är minimitjockleken, måste konduktiviteten kompenseras därefter: högst 5 × 10⁻¹⁰ m/s för icke farligt avfall och högst 1 × 10⁻¹⁰ m/s för farligt avfall.

Barriären kan konstrueras på olika sätt, men den vanligaste och mest kostnadseffektiva metoden är att använda bentonitblandat stenmjöl. Det är också det Capsulit specialiserat sig på. Materialet blandas till rätt proportion, läggs ut i angiven tjocklek och kompakteras för att uppnå den täthet som krävs. När arbetet är klart mäts packningsgraden för att säkerställa att konstruktionen uppfyller det föreskrivna k-värdet.

Så arbetar Capsulit med deponitätning

Processen börjar alltid med en dialog; kunden beskriver sin yta, vilken typ av deponi det gäller och vilka krav som ställs. Utifrån det tar vi fram en offert som omfattar material, blandning, utläggning och verifiering.

Receptutveckling och materialval

Varje projekt har sina egna förutsättningar. Vilken hydraulisk konduktivitet som krävs avgör hur mycket bentonit som behövs i blandningen. Capsulit erbjuder tre färdigblandade varianter genom Dantobes 5, 10 och 15, där siffran anger bentonitandelen. 

• Dantobes 5 uppnår ett k-värde på 1 × 10⁻⁹ m/s
• Dantobes 10 når 1 × 10⁻¹⁰ m/s  
• Dantobes 15 ger den högsta tätheten med 3 × 10⁻¹¹ m/s. 

För större projekt kan det vara mer ekonomiskt att använda Seal N, vår natriumaktiverade bentonit, och blanda på plats. Angivna k-värden gäller vid en viss packningsgrad. Vi håller på att verifiera exakt vid vilken densitet respektive k-värde uppnås och återkommer med uppdaterade specifikationer.

En viktig detalj som ofta förbises: det är inte bara procentandelen bentonit i blandningen som avgör tätheten. Bentonitens kvalitet spelar också en avgörande roll. Capsulit använder uteslutande nordisk bentonit från en täkt i Danmark, vilken har en dokumenterat hög och jämn kvalitet. Det innebär att vi uppnår önskad hydraulisk konduktivitet med en lägre andel bentonit än vad som krävs med material av lägre kvalitet. Natriumaktiveringen sker kontrollerat och bidrar till en jämn kvalitet genom hela materialet.

Blandning och utläggning på plats

Vid slutdeponier kommer Capsulit ut på plats och utför hela arbetet. Materialet blandas på byggarbetsplatsen under kontrollerade förhållanden och läggs sedan ut i rätt tjocklek. Kompakteringen är ett avgörande steg. Ju hårdare materialet packas, desto tätare blir konstruktionen. Det är därför vi alltid verifierar packningsgraden efter utläggning.

För kunden innebär det en enkel process. Ni berättar vilken yta som ska tätas och vilka krav som gäller, därefter tar vi hand om resten. Vi levererar en färdig produkt som ligger på plats och är verifierad.

Verifiering av packningsgrad

Efter att materialet är utlagt och kompakterat mäter vi packningsgraden för att säkerställa att den önskade hydrauliska konduktiviteten har uppnåtts. Det är detta steg som gör att ni som kund kan vara säkra på att barriären uppfyller de krav som ställs i föreskriften. Utan verifiering är det bara en uppskattning, men med mätning är det ett dokumenterat resultat.

Deponier för icke farligt avfall och farligt avfall

⁹ m/s. För deponier som hanterar farligt avfall ställs högre krav på barriärens täthet. Vi lägger oftast 0,5 meter oavsett deponityp och kompenserar i stället med ett tätare material, det vill säga lägre hydraulisk konduktivitet.

I praktiken innebär det att vi anpassar både materialval och arbetsmetodik efter vilken typ av deponi det handlar om. En FA-deponi kan kräva ett tätare material med högre bentonitandel, medan en IFA-deponi ofta kan lösas med Dantobes 5 eller 10.

Varför bentonitblandat stenmjöl framför andra alternativ?

Det finns flera sätt att konstruera en geologisk barriär. Förutom bentonitblandat stenmjöl används ibland bentonitmattor eller plastmembran. Alla tre har sina för- och nackdelar, men för de flesta deponiprojekt är bentonitblandat stenmjöl det mest fördelaktiga valet.

Bentonitmattor kan verka enklare, men de kräver en noggrant förberedd underbädd och överliggande fyllnadsmaterial för att inte gå sönder. Det markarbetet gör att totalkostnaden ofta blir högre än för en BES-lösning, trots att själva mattan kan vara billigare i inköp. Bentonitmattor kan vara rätt val när marken lutar kraftigt, men i de flesta andra situationer är bentonitblandat stenmjöl både enklare och billigare totalt sett.

Plastmembran har andra utmaningar. Plast i marken är problematiskt ur miljösynpunkt och ett plastmembran som skadas vid en sättning kan inte reparera sig självt. Bentonit däremot är ett naturligt material som är självläkande. Skulle det uppstå en rörelse i marken sväller bentoniten och tätar eventuella sprickor. Det ger en långsiktig säkerhet som är svår att matcha med syntetiska alternativ.

Stenmjöl, inte sand

En detalj som är värd att lyfta för den som är ny i ämnet: när man pratar om bentonitblandad sand i branschen avser man ofta bentonitblandat stenmjöl. Det är en viktig skillnad! Vanlig sand består av runda korn som kan röra sig likt ett kullager när de utsätts för tryck. Stenmjöl däremot har kantiga korn som låser fast i varandra och håller sig bättre på plats. Resultatet är en tätare och stabilare konstruktion.

Det finns sand med vassare korn som kan fungera, men generellt sett ger stenmjöl ett bättre och mer förutsägbart resultat. Capsulit använder alltid stenmjöl i sina BES-produkter.

AMA-kod för strömningsavskärande fyllning

Strömningsavskärande fyllning med bentonitblandad sand eller stenmjöl regleras under AMA-kod CEC.72. Koden används ofta vid VA-ledningar, där kringfyllningen runt ledningarna annars kan göra att vatten rinner fritt genom ledningsgraven. DantoBES kan då användas för att anlägga ”pluggar” som stoppar vattenflödet. För deponier är även AMA-kod CLB.2 relevant, som avser tätande lager av bentonitblandad sand i AMA Anläggning. Koderna är relevanta både för föreskrivare som tar fram handlingar och för entreprenörer som ska utföra arbetet. Capsulit har gedigen erfarenhet av att arbeta enligt dessa krav och kan stötta både i upphandlingsfasen och under utförandet.

Användningsområden

Capsulit utför tätning med bentonitblandat stenmjöl för en rad olika tillämpningar. Bottentätning av deponier är det vanligaste, där förhindrar barriären lakvatten från att nå grundvattnet. Utöver det arbetar vi med invallning av dammar, tätskärmar vid VA-arbeten och tätskärmar för petroleumtankar där eventuella läckor inte får sprida sig till omgivande mark och vatten.